Skogsmård
Rödräv
Räven är en skicklig jägare av mindre bytesdjur där den ofta med hjälp av hörseln lokaliserar bytet. Den är ett av världens mest spridda rovdjur som återfinns i allt från städernas parker till storskogen. Räven är vanlig i äldre sagor där den bland annat får iklä sig rollen som hjälpare vid hjältens sida, lurifax där räven framför allt i asiatisk litteratur spelar björnen och vargen listiga spratt. Den svenska rävstammen minskade kraftigt under 1980-talet då skabben härjade men stammen har nu återhämtat sig.
Vikt: Fem till tio kilo där hanen är större.
Längd: 45-100 cm lång med en tillkommande yvig svans som motsvarar ungefär en tredjedel av längden.
Mankhöjd: 30-40 cm i vuxet tillstånd.
Färg: Rödbrun med vit undersida och svanstipp. Nacke och undersida kan ibland ha svarta teckningar.
Benämningar: Kallas ofta Mickel Räv. Hane, tik (hona), unge.
Livslängd: I det vilda upp till tio år.
Fortplantning: Parningen brukar vanligen ske mellan januari och mars. En rödräv blir könsmogen vid nio, tio månaders ålder.
Dräktighet: Tiken är dräktig i ungefär 55 dagar innan en kull rävungar, i medeltal fem, sex ungar, föds. I södra Sverige tidigare på året än i Norrland.
Föda: Räven är ett opportunistiskt rovdjur som inkluderar vad den hittar för tillfället: allt från smågnagare, harar, skogsfågel, blåbär, säd, daggmask, rådjurskid och så vidare.
Hot: Kungsörn, varg, lodjur, människa.
Jaktperiod: Från 1 augusti, i norra Norrland till 15 april, i sydligaste Sverige till 28 februari. Så kallad skyddsjakt för att ta hand om problemdjur året runt vid vissa förutsättningar (se jägarförbundets hemsida för vidare information).
Jaktmetoder: Vakjakt med åtel där föda läggs ut under en period innan själva jakten, lockjakt där jägaren vanligen med en speciell visselpipa lockar räven, vaktjakt där jägare i gryning eller skymning övervakar områden där räven brukar röra sig samt jakt med hund - antingen med grythundar eller drivande hundar. Typgodkänd tunnelfälla eller snara (i snö) får användas. Kul- eller hagelgevär används.
Utbredning: I princip hela Sverige där rödräven trivs bäst i skogsmark men även öppnare hed- och bergslandskap, jordbruksmark samt allt oftare i närhet av tätorter.
Kuriosa: I folktron betecknas räven som slug - med blicken kunde räven hypnotisera hönsen som då faller till marken. Inom gammal medicin användes räven stor roll. Inälvorna smörjde man in sig bland annat vid ryggont.
Den största hönsfågeln i Sverige är tjädern där tuppen kan väga uppemot sjuk kilo. Den här fågeln är kanske mest känd för sitt rituella parningsbeteende som kallas tjäderspel där flera tuppar i samma område, ofta i fuktig skogsmark med högstammig barrskog, utför aggressiva rusningar på marken utfällda vingar och utspretade fjädrar. Ibland förekommer regelrätta slagsmål med näbbar och vingknogar - då och då med dödlig utgång. Tjäderns spillning är speciell. Var tionde minut släpps en sex, sju centimeter lång korv av hopkittade tallbarrsrester.
Vikt: Tupp 3,5 till 6 kilo. Maximalt 7 kilo. Hönan väger vanligen 3,5-5 kilo.
Längd: Från stjärtpennorna till näbben upp till 90 cm gällande tuppen. Hönans längd ligger vanligen mellan 60 och 65 cm.
Vingspann: På tuppen mellan 100-110 cm, hönan upp till 80 cm.
Färg: Hönan är brunspräcklig, tuppen svartbrun kropp med en blågrön glans, mörkbruna vingar och en vit fläck på vingen samt rött runt ögonen.
Benämningar: Tupp, höna, kyckling.
Livslängd: Kan i det vilda nå en maximal ålder på 10 år. Dödligheten är hög det första året.
Fortplantning: Flera tuppar samlas för så kallat tjäderspel där de via ett rituellt spel ska vinna hönorna till sig. Sker i april ända in i juni.
Dräktighet: Hönan lägger sex till nio ägg som ruvas ända in i juni.
Föda: Som kyckling livnär sig tjädern mest på insekter för att övergå till växter. Sommartid består födan av bärris, knoppar och örter. Bär är huvudfödan under hösten medan vinterfödan är tallbarr.
Hot: Bon plundras av räv, grävling, hermelin, skogsmård och vessla samt kråkfåglar. Vuxna djur tas av mård, räv och duvhök.
Jaktperiod: Slutet av august till slutet av januari beroende på vart men bor i landet.
Jaktmetoder: Under barmark med stående eller skällande hund eller smyg- och vakjakt samt så kallad uppflogskytte där jägaren stöter fågeln och skjuter med hagelgevär. På vintern toppjakt med kulvapen på långt avstånd.
Utbredning: Föredrar blandbarrskog och finns i större delarna av Sverige utom på Gotland.
Kuriosa: Det händer att tjäderhönor besöker orrars spelplatser där de kan bli parade med en orrtupp. Avkomman kallas rackelhane som troligen är steril. Så kallade spelgalna tuppar kan förekomma vid tidigare spelplatser som kalhuggits och de kan vara aggressiva även mot människor.
Vildsvin
Tjäder
Kallas vanligen mård men heter egentligen skogsmård och lever mest i skogsmiljö. Den är en skicklig klättrare men rör sig trots det mestadels på marken. När skabben drabbade rävpopulationen i Sverige ökade skogsmården i antal för att sedan gå ner när rävstammen kom tillbaka. I dag uppskattas det finnas virka 100 000 vuxna skogsmårdar i Sverige.
Vikt:Vanligen mellan 1 och 1,5 kilo där hanen är något större.
Längd: 35-55 cm med en yvig svans därtill som brukar vara hälften så lång som djuret.
Färg: Vanligen brun som mjölkchoklad ungefär med en vit/gulvit fläck på halsen.
Benämningar: Hane, hona, unge.
Livslängd: I vilt tillstånd upp till tio år, något längre i fångenskap.
Fortplantning: Parningen sker i juli-augusti.
Dräktighet: Så kallad fördröjd inplantation där fosterutvecklingen egentligen pågår under en månads tid. Honan föder en till fyra ungar i mars, april.
Föda: Små däggdjur som ekorrar, harar samt insekter och bär. Rapporter finns om att skogsmård tagit så stora bytesdjur som skogshöns. Ägg från skogsfågel göms gärna under sommaren och äts under vintern
Hot: Räv, lodjur, kungsörn, duvhök, människa.
Jaktperiod: Norra Sverige ner till Värmland, Dalarna, Gävleborg 1 september-31 mars, södra Sverige 1 november till 28 februari. Fredad på Gotland.
Jaktmetoder: Slagfälla är en vanlig metod som omedelbart dödar mården när den går in i fällan. Vakjakt med åtel där föda läggs ut används liksom så kallad uppsprångsjakt där mårdenspåras och skjuts när den lämnar sin daglega. Jakt kan även bedrivas med trädskällande hund.
Utbredning: I de flesta skogar i Sverige och i mindre antal på Gotland. Finns i stora delar av Europa och Centralasien
Kuriosa: Pälsen har genom historien ansetts så fin att skogsmården bitvis jagats hårt. Hårstråna från skogsmårdens päls har tidigare används till målarpenslar.
Vildsvinet är ett skyggt djur som sällan ses under dagtid då de gömmer sig i skogsmiljö för att nattetid söka föda i öppnare landskap. Däremot är det lätt att upptäcka om ett eller flera vildsvin bökat runt på marken efter underjordiska växtdelar. Detta kan leda till skador på träd och grödor. Under 200 års tid var vildsvinet utrotat från den naturliga faunan men sedan ett antal djur rymt från hägn under 1970-talet har arten spritt sig och finns numera i hela södra Sverige. Honorna lever i grupper medan hanarna är ensamvargar.
Vikt: Från cirka 60 till 120 kilo (i extrema fall upp till 200 kg) där galten är större.
Längd: Cirka 100 cm till 200 cm inklusive svansen som brukar vara 20 cm.
Mankhöjd: Vanligen 60 till 100 cm.
Färg: Vanligen brunsvart, svartbrun med raggig päls.
Benämningar: Galt (hane), sugga (hona), gylta ( hona som ej fått ungar), fjoling (ungdjur född föregående år), kulting (unge).
Livslängd: I vilt tillstånd blir vildsvinen sällan äldre än tolv år gamla.
Fortplantning: Både galtar och suggor blir könsmogna vid ett års ålder men parar sig vanligen inte före två års ålder. Parningsperioden kan pågå i upp till nio månader men de flesta parningar sker i augusti till december.
Dräktighet: Suggan är dräktigt cirka fyra månader och får beroende på ålder mellan fyra och tio kultingar.
Föda: Vildsvin är allätare där underjordiska växtdelar är vanligast tillsammans med blad, fallfrukt samt bok- och ekollon. Från juli och framåt hösten äter vildsvinen gärna odlade grödor vilket get skador på åkrarna.
Hot: Kultingarna kan tas av räv och lo, vuxna djur av varg och björn med de har stor respekt för galten farliga betar. Människan.
Jaktperiod: Vuxna vildsvin får jagas från 16 april till 15 februari, årsungar får jagar året runt. Kultingförande sugga får inte skjutas då kultingarna inte klarar sig utan henne.
Jaktmetoder: Vildsvinsjakt sker oftast via så kallad vakjakt, smygjakt, tryckjakt och jakt med hund. Då vildsvinsjakt får bedrivas rygnet runt får en fast belysningsanordning användas.
Utbredning: Finns i dag i hela södra Sverige upp till Dalarna, Värmland, Gävleborgs län.
Kuriosa: Under cirka 200 år var vildsvinet utrotat som vild djur i Sverige. Men på 1970- och 1980-talet rymde några vildsvin från hägn i Södermanland och sedan dess har vildsvinet spritt och förökat sig över landet.
